12 myter om solskydd: Och vad som faktiskt stämmer om cancer, solens vinkel och D-vitaminbrist

1. En solbränna ger tillräckligt skydd mot solen och när man "vant in" huden genom att bränna sig behöver man inte använda solskydd

Falskt ❌. När huden exponeras för solen vänjer den sig successivt till solens strålar men skyddet från en solbränna motsvarar ungefär SPF 2-3, alltså väldigt långt under de "minst 30" som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar.

2. Man kan inte bli brun om man använder solskydd

Falskt ❌. Idag finns inga solskydd som helt blockerar solens strålar. Är du i solen med solskydd kommer huden att utveckla en mörkare nyans tids nog, som en reaktion på UV-strålningen, men det kommer såklart att ta längre tid än om du solar utan.

Problemet är färgen i sig är ett bevis på att huden redan tagit skada. Det finns ingen hälsosam solbränna: En solbränd hud är en skadad hud. Det kan inte vara det viktigaste som finns att bli brun.

3. SPF i dagkräm eller smink räcker som solskydd

Falskt ❌. Även om det är bra med fler skyddande lager kommer appliceringsmängden av dagkräm eller smink sällan upp i de nivåer som krävs för att få det skydd som anges på förpackningen och du behöver komplettera med ett dedikerat solskydd.

4. När det är molnigt behöver man inte solskydd, molnen skyddar mot UV-strålning

Falskt ❌. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ger moln inte något större skydd mot UV-strålning, däremot kan det inge en falsk trygghet som får en att tro att solen inte är där om den inte syns. En mulen dag mitt på dagen är UV-index generellt sett högre än senare samma dag om himlen är molnfri.

5. Solskydd orsakar D-vitaminbrist

Falskt ❌. Att använda solkräm kommer minska bildandet av d-vitamin, men enligt de studier som gjorts på ämnet verkar det inte vara på en nivå som gör att man riskerar D-vitaminbrist.

Enligt Livsmedelsverket räcker det med cirka 15 minuter av direkt solexponering på armar och ben, 2–3 gånger i veckan under juni och juli, för att vi ska kunna producera tillräckligt med D-vitamin. Vi har dessutom fler källor till D-vitamin att tillgå: Genom kost som fet fisk, ägg, mejeriprodukter som är berikade med d-vitamin och vid behov, via kosttillskott.

6. Kemiskt solskydd måste appliceras 20 minuter innan man går ut

Falskt ❌. Ditt kemiska solskydd är aktivt direkt när du applicerar det, däremot är det bra att smörja sig innan man går ut i solen. (Annars går man ju ut oskyddad.)

‍

‍

7. Solkräm orsakar cancer

Falskt ❌. Det finns inga belägg för att de solskyddsfilter som är godkända för användning inom EU skulle vara cancerframkallande.

8. Barn under 12 månader ska aldrig smörjas in med solkräm

Falskt ❌. Det här är en myt som grundar sig i misstolkningar av myndighetsråd. Samtliga relevanta myndigheter rekommenderar i första hand skugga och kläder som solskydd till barn under 12 månader och säger dessutom att så små barn inte skall vistas i direkt solsken över huvud taget, so far so good, men det innebär inte att de avråder från solkräm.

UV-strålningen når in även i skuggan och när man vistas utomhus är det alltså motiverat att smörja in de kroppsdelar som inte går att skydda med kläder. Hos 1177 kan vi läsa att barn som lärt sig krypa ska smörjas in med solkräm på kroppsdelar som inte går att skydda med kläder. Solkrämer finns för barn från tre månader och uppåt.

Det är dessutom helt omöjligt att inte en enda gång exponera ett barn för sol på 12 månader. Solen når genom fönsterrutan på bilen, kikar in när man tar promenader med vagnen, när man sätter i och ur barnet ur bilen, etc. Den som säger att den konstant har barnet skyddat i skuggan och med kläder ljuger. (Har era barn vantar sommartid?) I vår artikel om barn och solskydd kan du läsa mer om hur du skyddar barn från solen på bästa vis.

9. Fysikaliskt solskydd reflekterar bort strålningen och är bättre än kemiska, eftersom att kemiska solskydd absorberar strålningen och "drar in den" i kroppen

Falskt ❌. Studier har visat att exempelvis zinkoxid inte reflekterar bort strålningen som man tidigare trott utan framför allt absorberar den och omvandlar den till värme, precis som kemiska solskydd gör.

Ungefär 95% av strålningen absorberas av ett fysikaliskt filter och det är bara omkring 5% av strålningen som reflekteras bort.

10. Fysikaliskt solskydd med mineraler är bättre än kemiskt eftersom att det är mer naturligt

Falskt ❌. Det finns många myter om att fysikaliskt solskydd skulle vara "bättre" än kemiska för att det är "mer naturligt", men detta handlar framför allt om skrämsel kring begreppet "kemikalier". Man får välja precis vad man vill.

Och på tema "naturligt": Faktum är att den mesta zinkoxiden i solskydd är syntetiskt framställd. Inte ens den har hackats fram ur någon naturlig källa.

11. Man behöver inte solskydd på vintern i Sverige eftersom att solens vinkel gör att UV-strålningen inte blir så stark

Falskt ❌. Hur mycket strålning som når oss påverkas av jordens lutning. När solen står lågt på himlen, som den gör i Sverige under höst och vinter, färdas UV-strålningen genom mer atmosfär innan den når marken. Atmosfären absorberar och sprider ut en stor del av UVB-strålningen under den resan, vilket innebär att UVB-nivåerna i Sverige från ungefär oktober till mars är väldigt låga. Men, och det här är det viktigaste:

1. UVA-strålningen påverkas betydligt mindre av solens vinkel. UVA-strålningen är långvågig och tar sig igenom atmosfären mer obehindrat oavsett årstid. Det innebär att du även en grå dag i februari utsätts för UVA-exponering, särskilt om du är ute länge eller sitter vid ett fönster. För den som verkligen vill förebygga hudåldrande på lång sikt är dagligt solskydd motiverat året om.

2. Snö reflekterar UV-strålning och om du befinner dig på hög höjd, till exempel i en skidbacke, kan både UVA- och UVB-strålning bli hög.

12. Det är smart att sola när UV-index är högt eftersom att man då blir brun på kortare tid

Falskt ❌. Att "passa på att sola när UV-index är högt" handlar om en ny och farlig (!) trend bland framför allt unga som vill "maxa sin bränna". Ju högre UV-index desto starkare strålning och du får alltså inget "avdrag" på skadan för att du var färre minuter i solen.