Lär dig vad "vetenskapligt bevisad", "dermatologiskt testad" och fler begrepp betyder inom hudvård

Enligt EU:s förordning 655/2013 måste varje claim, oavsett om det är text, en symbol eller ett procenttal, uppfylla sex gemensamma kriterier: Det ska vara lagligt, sanningsenligt, backat av evidens, vara ärligt, vara rättvist och låta dig fatta ett informerat beslut. Det tekniska dokumentet som förklarar hur kriterierna tillämpas uppdaterades senast i juli 2023.

Det kanske låter betryggande, men haken är att ingen myndighet godkänner claims innan en produkt når hyllan. Kontrollen sker i efterhand, stickprovsvis. Det betyder att en hel del uttryck lever i en gråzon och är tekniskt tillåtna tills någon säger annat, eller är så luddigt formulerade att de knappt betyder något.

Kliniskt bevisad

När en hudvårdsprodukt är kliniskt bevisad innebär det att en klinisk studie gjorts.

En klinisk studie är en strukturerad undersökning på mänskliga försökspersoner med ett definierat protokoll: En kontrollgrupp, mätbara utfallsmått, och (i de bästa fallen) randomisering. Inom läkemedel är kraven för kliniska studier hårt reglerade; inom kosmetika är det inte det.

Ett företag kan kalla något en "klinisk studie" när man har tio deltagare, ingen kontrollgrupp, ingen blindnin och när resultatet är bedömt av företaget själva, samtidigt som det aldrig publicerats externt.  Begreppet ”klinisk studie” för tankarna till ett laboratorium, men ett sådant behöver alltså inte vara involverat alls. Det är kanske inte vad man föreställer sig när man hör uttrycket ”kliniskt bevisad”.

Dermatologiskt testad

Begreppet dermatologiskt testad betyder att en eller flera dermatologer har övervakat eller deltagit i testningen av produkten och att produkten patchtestats på en människa för att se om produkten orsakar hudirritation eller allergiska reaktioner.

Det är en trygghetsstämpel att lita på, men säger samtidigt inte väldigt mycket om vad man testade, hur de testade, på hur många personer, eller vad resultatet var - eller om någon av personerna som testade produkten har samma förutsättningar som du.

Relaterad läsning: Vad betyder symbolerna på hudvårdsförpackningen?

Vetenskapligt bevisad

När någonting är vetenskapligt bevisat innebär det att ett påstående har mycket starkt stöd i forskning, ofta genom upprepade och av varandra oberoende och därtill peer review:ade studier som pekat i samma riktning.

Ibland säger man att det ska finnas vetenskaplig konsensus för att man ska kunna säga att något är vetenskapligt bevisat. Vetenskaplig konsensus kräver att många studier pekar åt samma håll över tid.

Ofta inom hudvård marknadsförs inte produkter med att de har vetenskapligt bevisad effekt, utan man hänvisar då ofta till att ingredienserna de innehåller är vetenskapligt bevisade att ha effekt.

Evidensbaserad

Evidens betyder att det finns stöd i forskningen för att något är på ett visst sätt. Det är inte samma sak som att något är vetenskapligt bevisat. Det här är ett begrepp som tyvärr har kommit att bli... tja, lite kidnappat av personer som gärna vill hitta stöd för påståenden som går tvärtemot vetenskaplig konsensus.

‍

Olika typer av studier

Konsumenttest/Consumer Perception Study (CPC)

I ett konsumenttest har man, ofta företaget som tillverkar produkten, rekryterat deltagare som skall använda produkten under en period och sedan svara på frågor om hur de upplever den.

Påståenden som "93% upplevde att huden kändes mjukare”, är ett exempel på ett konsumenttestresultat. Det är viktigt att veta att ett konsumenttest mäter en upplevelse och inte en biologisk förändring. Konsumenttester är inte oviktiga, hur en produkt upplevs är relevant, men det är viktigt att veta att det rör sig om just en kvantifierad upplevelse och inte biologiskt säkerställd effekt. 

(Åsikt från mig! Konsumenttester blir framför allt problematiska när de används på ett sätt som indikerar att man gjort en biologisk mätning, till exempel med påståenden som "8/10 fick fastare hud inom en månad".)

Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Randomiserade kontrollerade studier är the gold standard inom klinisk forskning, det är därför företag gärna förmedlar om deras produkter visat sig ha effekt i en sådan.

Deltagarna fördelas slumpmässigt till antingen testgrupp (produkten) eller kontrollgrupp (placebo eller jämförelseprodukt), och varken deltagare eller bedömare vet vem som fått vad (dubbelblind). Det eliminerar en stor del av de bias som annars påverkar resultat. Inom kosmetika är RCT:er ovanliga. De är dyra, tidskrävande, och kosmetikaindustrin är inte skyldig att genomföra dem. Om ett företag hänvisar till en RCT är det ett genuint kvalitetstecken. 

Peer review-granskad forskning

Att en studie är "peer review"-granskad innebär att den granskats och godkänts av oberoende experter inom samma fält innan den publicerats i en vetenskaplig tidskrift.

Det är den typen av forskning du ska leta efter om ett företag hävdar att en produkt är vetenskapligt bevisad - ett gott tecken är att de hänvisar till en publicerad studie med namngiven tidskrift och författare, inte bara till "forskning" i största allmänhet. Kom dock ihåg att "peer review" betyder att den enskilda studiens metod har granskats, inte att frågan är avgjord. Det kan fortfarande vara långt kvar till vetenskaplig konsensus.

Sponsrad studie/Företagsfinansierad forskning

Sponsrad forskning innebär att en studie (eller liknande) kommit till för att ett företag betalat för den. En sponsrad forskningsstudie pblicerad i en peer review-tidskrift är fortfarande mer tillförlitlig än mycket annat. Men: Notera vem som finansierat studien, eftersom industriforskning tenderar att producera positiva resultat i högre utsträckning än oberoende forskning.

‍

Olika typer av studiemetoder

In vitro-studie

In vitro är latin för "i glas" och syftar i det här sammanhanget på forskning som utförs på isolerade celler eller vävnad i ett laboratorium - alltså inte på levande organismer. In vitro-studier är värdefulla som ett första steg för att förstå hur en ingrediens interagerar med hudceller, men de kan inte automatiskt överföras till "så här fungerar det på din hud." 

Hudceller i en sådan där rund glasskål sitter inte i en hudbarriär, utsätts inte för miljöfaktorer, och absorberar ingredienser på ett fundamentalt annorlunda sätt än intakt hud på en levande människa.

In vivo-studie

In vivo är också latin och syftar till forskning utförd på levande organismer; antingen djur eller människor. Inom kosmetika innebär det studier på mänskliga försökspersoner då djurtester för kosmetika är förbjudna i EU sedan 2013.

Ofta mer kliniskt relevant som produktpåstående än in vitro, men kvaliteten varierar beroende på studiedesign.

Ex vivo-studie

Ex vivo är, du gissade rätt, också latin och syftar på forskning som gjorts på vävnad eller organ som tagits från en levande eller nyligen avliden organism och studeras utanför kroppen, som ett mellanting mellan in vitro och in vivo.

Används ibland inom hudvårdsforskning för att studera hur ingredienser penetrerar hudbarriären.

‍

‍